Strippklubb och mödrar
Igår va en supar kväll utan dess like...inte för att det blev mkt supandes skull, det blev förhållandevis lite alkohol...vad som var...hemskt, var hur det hela slutade...min polare och jag hamnade på stripklubb å betalade till sist 500 spänn vad för en lapdans på 10 minuter av en strippa...då tycktes det vara en bra idé som mkt gör när man e full, även om man har spärrar...nu har jag ångest...fruktansvärd ångest...drömmarna som följde under natten var konstiga, jag drömde att jag var tillbaka på jobbet med alla mina kolleger och en massa annat folk...här å var gick strippor omkring från natten innan med barnvagnar...dom var mödrar, undrar just vad freud skulle säga om det där...
Det här har fått mig att börja fundera...jag ger 500 spänn som kanske oavkortat går till knark, efter att 90% gått till pimpen som dessutom slår strippan i ansiktet, i branschen finns det väl inte direkt en fackförening...dessutom vet jag att sannorlikheten är stor att strippan faktiskt var mamma, en mor till ett barn som måste försörjas å ha mat...då betalar jag pengar för att nå mina begär, lr stilla mina begär...jag betalar pengar för att jämställdheten ska ta ett steg baklänges å för att en kvinna ska förnedra sig (det är väl kanske inte direkt så hon ser på saken men ändå)...jag är ett svin...
Jag är beroende av porrindustrin, den industrin som smuttskastar kvinnan och hennes ideal...å jag kan inte rå för det, jag kan inte vara utan den...min ensamhet driver mig till att desperat försöka stilla min sexuella frustration genom onani och fullständig hängivenhet åt porr å strippindustin...jag har kommit fram till att killars svinerier, oavbrutet tänkande på sex inte bara är en biologisk drift utan också ett psykologiskt dilemma...ialla fall hos singel killar...att se på porr och onanera e ett sätt för killar att ta itu med ensamhestkänslor, få utlopp för sin saknad, sin ensamhet...
Det är just detta som har drivit mig till det jag föraktar å allra minst vill vara...en utnyttjare av en industri med kvinnor som slavar, antagligen också en kriminell industri...
Värst av allt är att jag saknar strippan...att se djupt in i hennes ögon när hon trycker upp brösten i ansiktet på mig och smeker sin vagina...jag saknar det...fyfaan säger jag bara...jag saknar min exploatering av en kvinna, en kvinna som liten hade andra drömmar å mål i livet...
Jag är så ensam...känslan av ensamhet gör mig deprimerad, närvaron av mina kvinnliga bekanta gör mig också deprimerad...men det ursäktar inte mitt beteende å mina känslor...samtidigt kan jag inte hjälpa vad jag känner...antingen så bör jag söka hjälp...lr också bör jag försöka hitta någon...lr få någon att hitta mig...För jag kollar minsam inte på mer porr å strippor än nån annan kille, jag har bara moraliska dilemman av det och ser en bakrund till varför...Jag är ett svin...
Det här har fått mig att börja fundera...jag ger 500 spänn som kanske oavkortat går till knark, efter att 90% gått till pimpen som dessutom slår strippan i ansiktet, i branschen finns det väl inte direkt en fackförening...dessutom vet jag att sannorlikheten är stor att strippan faktiskt var mamma, en mor till ett barn som måste försörjas å ha mat...då betalar jag pengar för att nå mina begär, lr stilla mina begär...jag betalar pengar för att jämställdheten ska ta ett steg baklänges å för att en kvinna ska förnedra sig (det är väl kanske inte direkt så hon ser på saken men ändå)...jag är ett svin...
Jag är beroende av porrindustrin, den industrin som smuttskastar kvinnan och hennes ideal...å jag kan inte rå för det, jag kan inte vara utan den...min ensamhet driver mig till att desperat försöka stilla min sexuella frustration genom onani och fullständig hängivenhet åt porr å strippindustin...jag har kommit fram till att killars svinerier, oavbrutet tänkande på sex inte bara är en biologisk drift utan också ett psykologiskt dilemma...ialla fall hos singel killar...att se på porr och onanera e ett sätt för killar att ta itu med ensamhestkänslor, få utlopp för sin saknad, sin ensamhet...
Det är just detta som har drivit mig till det jag föraktar å allra minst vill vara...en utnyttjare av en industri med kvinnor som slavar, antagligen också en kriminell industri...
Värst av allt är att jag saknar strippan...att se djupt in i hennes ögon när hon trycker upp brösten i ansiktet på mig och smeker sin vagina...jag saknar det...fyfaan säger jag bara...jag saknar min exploatering av en kvinna, en kvinna som liten hade andra drömmar å mål i livet...
Jag är så ensam...känslan av ensamhet gör mig deprimerad, närvaron av mina kvinnliga bekanta gör mig också deprimerad...men det ursäktar inte mitt beteende å mina känslor...samtidigt kan jag inte hjälpa vad jag känner...antingen så bör jag söka hjälp...lr också bör jag försöka hitta någon...lr få någon att hitta mig...För jag kollar minsam inte på mer porr å strippor än nån annan kille, jag har bara moraliska dilemman av det och ser en bakrund till varför...Jag är ett svin...
Kommentarer
Trackback
