jamenvafaanskajagskrivada

Närheten av tjejer gör mig lessen...nere...antar att det är för att jag inte har någon...så fort jag är nära någon av mina tjejkompisar blir jag nere...jag vill inte vara ensam längre, jag är trött på att vara utan någon, trött på att vara den som alltid ställer upp för andra men som inte har någon som verkligen på allvar är beredd att ställa upp för mig å som jag verkligen kan lägga ner hela min själ åt...någon att dela mitt hjärta med...antar att det låter kliché artat å fjolligt...men jag är lessen, jag är en fjolla...en ensam kliché fjolla...jag saknar någon å ingen...en speciell någon...frågan är om personen jag söker redan finns i mitt liv eller om jag fortfarande måste leta...varför kan föresten inte hon leta efter mig....om den personen jag söker redan finns i mitt liv undrar jag vem personen är...antagligen har jag inte hittat henne än...det smärtar mig, ensamhet borde ingen få utsättas för...det är brutalt...man känner sig så ensam, även om man har folk som bryr sig, folk omkring en så är man ensam...ingen som tar fullständig notis om en...någon som verkligen delar hjärtat å känner vad jag känner...å som låter mig känna det hon känner...någon som uppsakttar hela mig, allt jag är å allt jag kan å som jag kan uppskatta...jag vill inte vara ensam längre...jag saknar dig...